torsdag 3 februari 2011

Krönika

Eftersom vi läste om barnbokslitteratur ur ett genusperspektiv så fick min krönika också handla om det.
Varsågoda!


"Det börjas tidigt

Barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör. De är inget tomt ark som kan bli vad som helst i en värld full av redan skrivna regler. Regler som är skrivna utifrån vilket könsorgan som du föddes med. Barnböckerna har färdiga instruktioner för du som pojke eller flicka ska agera och vilka områden som är dina. Det finns inte bara en tydlig manlig dominans bland huvudpersonerna utan de vuxna, som ofta är förebilder, har tydliga könstereotypa roller. Barnen i berättelserna kan vara könsöverskridande i några fall, men omges av typiska kvinnor och män. Pippi Långstrump är ett exempel på ett barn som pressar gränser och likställer farbror med fina damen och själv inte agerar utefter normer. Tommy och Annika däremot har tydliga könstypiska egenskaper, med Annika lite mer avvaktande och protesterar oftare att Pippi går lite för långt emedan Tommy är oftare med på tåget. Tommy och Annikas mamma är dessutom orolig, vårdande och ängslig, vilket också det är könstereotypiskt. När varje barnbok är fylld av föreställningar om hur människor bör vara och det blir en stor del av barnens världs, vore det naivt att påstå att det inte påverkar dem.

Även om det finns en stor variation på barnböcker så finns det fler exempel på konformt genusmönster än det finns fall som strider mot genuskonventionerna. Särskilt de vuxna, de som har makt och agerar förebilder, har tydliga mamma/pappa/kvinna/man-roller. Samtidigt är det kvinnorna som i första hand är föräldrar, emedan männen är män. I barnboken ”Pricken” handlar det om två kaninungar av olika föräldrar som föds väldigt olika sina syskon. Föräldern till Pricken heter i boken Mamma Kanin emedan föräldern till den vita heter Herr Brun. Den boken är ett tydligt exempel på patriarkal dominans då Mamma Kanin är förälder i första hand, samtidigt som hon innehar könsstereotypa egenskaper som ängslighet över vad morfadern kommer att säga om den udda ungen. Herr Brun å andra sidan är självsäker och tar problemet med ro. En analys av etnisk tillhörighet kan också tillämpas på boken. De två ungarna är också väldigt olika genom att den manliga ungen är aktiv och handlingskraftig i sina försök att bli som alla andra, men den kvinnliga ungen blir passiv och uppgiven.

Barnböcker sänder ut budskap, hur fiktiva de än må vara, och det är vad barn suger i sig. Att på det här sättet tydliggöra vilken roll de har som flicka eller pojke ger de två möjligheter istället för hundratals. De blir cementerade i sitt kön och redan som spädbarn behandlas de olika beroende på vilka kläder de bär, av de vuxna. De är aldrig bara barn och det är aldrig bara lek. Det är lek som ska vara tillåten av regler som de ännu inte förstår men belönas eller straffas för socialt. De härmar sina fantasifigurer och framförallt de vuxna och har därmed inte samma möjligheter att utvecklas som fria barn då de vuxna är tydligt färgade av en bestämd könsordning."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar