onsdag 30 mars 2011

Resultatet...

...kommer sen när det är klart! Det tar väl typ två-tre blekningar för att det ska bli som jag vill. Men det syns skillnad redan efter första! Dock hade jag redan hyggligt vita tänder från början och dessutom den svagaste styrkan (man ska vara rädd om tänder och tandkött) så det är inte så märkligt egentligen.

Men det kommer kommer kommer.

tisdag 29 mars 2011

När jag ändå bara väntar...

Så nu sitter jag med blekning på undre raden tänder och lär så göra i minst en och en halvtimme till. Jag har lagt tungan över för att känna mig säker på att bettskenan inte rör på sig så nu sitter jag och ser ut som ett retard. Visste ni att retarderad betyder något helt annat än vad ni förmodligen tror? Googla det, har med berättelser och sånt att göra.

Men Veronika frågade hur det där The Sims Medeltiden nu var. Eftersom jag fick det av gud och har spelat det hela helgen. Måste säga att det med kritiska ögon är riktigt, riktigt roligt. Förväntar man sig att det ska vara som The Sims 1,2 eller 3 så kommer man att bli besviken. Förväntar man sig däremot den mysiga sims-stämningen och att alltid ha något att göra, då kommer man ha jättekul!

The Sims-skaparna försökte uppfylla spelarnas önskan om mål, något att sträva efter, och lade således till ambitioner. I The Sims Medeltiden är spelaren en del av spelet, som Väktaren över ett kungadöme. I kungadömet finns det en kung eller drottning som styr och allt eftersom lägger Väktaren (du!) till egna byggnader och karaktärer med olika yrken. Till exempel spion, handelsman, olika präster, riddare och magiker. Min favorit är nog smeden Kaelyn som byggt legendariska svärd åt min drottning.

Men hur likt är det då? Tjaa... huvudtemat är att man väljer ett uppdrag som ska göras och väljer vilken av simmarna som ska utföra uppdraget. Varje dag måste simmen även uppfylla två plikter. De har bara behoven energi och hunger, men kan fortfarande utföra andra behov som istället bli plus på humöret (eller fokus, såsom det heter i nya). Det går fortfarande att styra deras privatliv till extrema längder, men som ett stort minus så verkar inte simmarna åldras och dö eller få barn som kan växa till mer än barn. Nu har jag inte bildat familj med någon sim alls, men det är tydligen en återgång till första sims, på det sättet.

Jag tycker spelet är jätteroligt och man bör komma ihåg att det är INTE en expansion till The Sims 3. Det är ett fristående spel. Helt klart värt att testa!



Nu ska jag plinga lite på en sån där låda med strängar som låter fint om man gör det rätt eller så ska jag väl ta och spela det roliga spelet jag just beskrev!

the story so far...

Nu har jag format bettskenorna. Spenderade rätt mycket tid med att få min hårbotten masserad, så jag kom igång först nu.







Nom nom.

Apelsinhår

Mitt nya schampoo får mitt hår att se ut som trolltrassel men det luktar fantastiskt. Dessutom rensade jag bort en himlans massa hårstrån, som jag tydligen inte behövde, när jag försökte kamma mig. Vad gör man inte för att få lukta nytvättad apelsin?

Nu: forma bettskenor och bleka tänderna! Uppdaterar med resultat.

söndag 27 mars 2011

jag lever på impuls nu

Inatt har jag spelat The Sims Medieval och försökt plocka socker på gitarr. Jag tänkte fortsätta med det idag.

Bara så ni vet.

lördag 26 mars 2011

Hur blir man tjock?

Eller egentligen bara lägga på sig lite vikt. Min kropp behöver typ tio glasspaket och fjorton pizzor för att bli lite mer hälsosam. Just nu är jag tunntunntunn.

Så den som vill, bör hänga med mig och Oscar på Allstar ikväll för att bli tjocka (ben&jerrys inatt!)

En gammal bild

Den här är från 2009, det år då jag höll mitt första maj-tal! Just på bilden sjöng vi internationalen och stämningen var otroligt peppande. Jag hade kort hår och var ordförande för SSU Piteå. Jag var livrädd på bilden, förresten.

fredag 25 mars 2011

Min hobby

Jag tog en paus i fotoutmaningen just för att den här kom upp. Jag tycker inte det är en dålig rubrik, men jag känner att det är problematiskt för mig att göra ett inlägg om det. Jag vet nämligen inte vad min hobby är. Kan inte riktigt definiera vad jag sysslar med. En del av det, på senaste tiden, måste jag väl erkänna är att spela. Mycket.

De tre jag spelar mest på min laptop är väl League of Legends, Pristontale II och Shaiya, men det finns även andra som är trevliga då och då.

(Alla bilder stulna från google)

Cho'Gath från League of Legends


Spelar en Sophetio-rogue i Pristontale II

Spelar fighter i Shaiya

beconfiDent!

This time, baby, I'll be bulletproof!

Jag känner äntligen lite mer pepp, vilket såklart innebär att jag orkar blogga igen! Idag lyckades jag skriva min hemtenta trots att jag började imorse, men allt som allt tog det bara tre-fyra timmar. Då räknar jag även in all tid som jag spenderade med att gnälla på facebook. Oh yes, hur ska man annars hålla motivationen uppe?

Nu är det mitt i natten och CSN har äntligen kommit! Tio minuter över midnatt har jag redan betalat alla räkningar och funderar nu på att städa lägenheten.

Jag har med andra ord varit väldigt duktig idag, och det måste givetvis belönas.


(Klicka för större bild!)
När jag tog bort min tandställning och de slipade mina tänder så har jag länge tänkt att det vore mysigt med ett riktigt hollywoodsmile. Visst var det fint då, men kaffe och misskötsel gör sitt och när det finns hemmablekning för såhär billigt? Klart man testar!
Dessutom är det rabatt på 10 % om man uppger rabattkoden Egoina (kolla in hennes suveräna blogg http://www.egoinas.se/)

Uppdateras med före och efter bilder! Första försöket borde bli på lördag.

För att läsa mer och beställa gå in på www.beconfident.se

torsdag 3 mars 2011

Ungdomarnas bekvämlighet

Min nya krönika är i tidningen idag. Ni kan läsa den på ledarsidan i Piteå-tidningen, på den här länken eller här under:

När Dokument inifrån gjorde sitt avsnitt om arbetsplatserna som är nästan reserverade för ungdomar handlade det inte om dem som står utanför. Det handlade inte om de ungdomar som tvingas bo hemma, är arbetslösa och vars psykiska hälsa faller i en nedåtgående spiral. Nej, det handlade om de ungdomar som faktiskt lyckats skaffa sig ett jobb och gör vad som helst för att ha kvar det. Det är inte lata ungdomar och det är inte ansvarslösa ungdomar.
Det är inte ungdomar som är nöjda med sin situation, men tvingas finna sig i det för att klara av att betala hyran. Det handlar om de som tar varje arbetspass de får, oavsett hur långa eller hur dåligt betalt det än är. De som städar toaletten med en tandborste eller arbetar 12 timmar om dagen, både morgon och nattpassen för att få en lön som närmast tvingar de att fortsätta bo hemma.
Det verkar vara en vedertagen sanning att ungdomar i dag har blivit bekväma och inte vill ta vilket jobb som helst. Som om vi är kräsna och krävande. Så det ser ut i dag på arbetsmarknaden är det snarare tvärtom. Ungdomar vågar inte ens kräva det som de är värda, det som står i deras kontrakt.
Jag tjafsade inte heller över en timmes obetald övertid, helger som inte varit schemalagda och därför inte hamnat i systemet eller att finnas tillgänglig för jour på telefonen varje helg. Min situation var ytterst bekväm, tyckte jag. I jämförelse var den också det, om än inte rimlig eller korrekt.
När jag arbetade två månader i England så trodde jag till och med att jag borde vara tacksam, och det är jag. Trots att det var tolvtimmars fysiskt krävande arbete fem dagar i veckan oavsett sjukdom eller skador för tjugofem kronor i timmen.
Jag stod på ängarna med öppna sår i händerna som hettade av den solvarma metallen från grepen när jag skottade upp hästarnas avföring i skottkärror och förde den många kilo tunga lasten i uppförsbacken, allt medan jag tänkte på hur tacksam jag borde vara över möjligheten att arbeta den sommaren direkt efter studenten. Såren blev infekterade och variga, slets upp när hästarna bråkade och mina arbetsgivare sa att det får man räkna med i det här yrket. Den som arbetat på en ridskola förstår vad tre anställda och fyrtio hästar innebär.
Här i Sverige är det främst inom serviceyrket som ungdomar får anställning, om det nu ens kan räknas till en riktig anställning. Det är sällan heltid, ofta jour och obekväma tider till skrämmande låga löner, alldeles reserverat för ungdomar. Efter att provanställningens månader är över så anställer företaget nästa ungdom, istället för att ge den tidigare anställde ett heltidsarbete. De timanställda får färre och färre pass, de mest obekväma utifall att de skulle protestera mot något i systemet.
Att säga emot har blivit farligt, det känner ungdomar i dag. Då är det lika bra att säga upp lägenheten för jobbet kommer inte att behålla en. Många kommer inte ens så långt som hemifrån, för var i finns poängen när man inte kan vara säker på att ha ett jobb längre än sex månader?