Visar inlägg med etikett musik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett musik. Visa alla inlägg

tisdag 5 oktober 2010

Ja jag borde gå men köttet är svagt

Säkert har släppt ett nytt album och jag tycker det är himla mysigt att dricka te och bara lyssna på musik. Så efter superpluggerier så blir det nog såå. Jag är dessutom grymt sugen på att laga någon mysig mat, typ ugnspannkaka, men då måste jag handla igen och det känns ju lite jobbigt. Dessutom har jag massa quornfärs och låtsaskorv redan. Jaja.





Kan jag få ett tal på torget 
Kan vi bygga upp nåt nytt 
Jag vet inte vad det nya är men bättre än det här 
Får man sluta vara hård 
Får man luta sig mot nån
Kan du bygga en låg scen så man får se folk i ögonen 

Om det inte finns himmel Fredrik 
Varför föddes man snäll
Det här är mina armbågar Fredrik
Jag ska vässa dom ikväll 
  Säkert - Fredrik

torsdag 26 augusti 2010

Hero of war

Den här låten misspeppar mig något oerhört, men den är ju så himla fin.

Hero of War - Rise Against

He said "Son, have you seen the world?
Well, what would you say if I said that you could?
Just carry this gun and you'll even get paid."
I said "That sounds pretty good."

Black leather boots
Spit-shined so bright
They cut off my hair but it looked alright
We marched and we sang
We all became friends
As we learned how to fight

A hero of war
Yeah that's what I'll be
And when I come home
They'll be damn proud of me
I'll carry this flag
To the grave if I must
Because it's a flag that I love
And a flag that I trust

I kicked in the door
I yelled my commands
The children, they cried
But I got my man
We took him away
A bag over his face
From his family and his friends

They took off his clothes
They pissed in his hands
I told them to stop
But then I joined in
We beat him with guns
And batons not just once
But again and again

A hero of war
Yeah that's what I'll be
And when I come home
They'll be damn proud of me
I'll carry this flag
To the grave if I must
Because it's a flag that I love
And a flag that I trust

She walked through bullets and haze
I asked her to stop
I begged her to stay
But she pressed on
So I lifted my gun
And I fired away

The shells jumped through the smoke
And into the sand
That the blood now had soaked
She collapsed with a flag in her hand
A flag white as snow

A hero of war
Is that what they see
Just medals and scars
So damn proud of me
And I brought home that flag
Now it gathers dust
But it's a flag that I love
It's the only flag I trust

He said, "Son, have you seen the world?
Well what would you say, if I said that you could?"

onsdag 17 februari 2010

Soon we'll be found

Kroppen värker mest och jag kan inte tänka med förkylningsslem i huvudet. Fast jag vägrar bli sjuk. Det är inte timing och nu är det sent. Jag vill skriva och det här är väl bara en sån där natt som en borde sova, fast en gör inte det.

Jag ska skriva och läsa en bok.

"Let's not fight I'm tired can't we just sleep tonight
don't turn away it's just there's nothing left here to say
Turn around I know we're lost but soon we'll be found"

Sia – Soon We'll Be Found - Radio Edit

torsdag 11 februari 2010

Obetingad stimulus och cream cheese chips

Jag kände mig som Pavlov's hund när jag stod på affären tidigare ikväll. Så det blev chips. Fy fy. Jag som inte ens hinner träna numera. Men allt är ju så himla otajmat.
Ikväll har vi i alla fall haft SSU medlemsmöte. Skön stämning och en hel del hann bli avhandlat. Nämnder, fullmäktige, distriktsstyrelsen, distriktårskongresser och så en teckning med en mullvad och ett äpple. Det känns kul att se folk engagerade och vilja ta sig framåt, vara med!
Jag känner mig lite hönsmammig, men åh så mysigt det är ändå.

Nu måste jag plugga psykologi och jag är inte det minsta sugen. Jag var på biblioteket idag och som vanligt kommer jag ju aldrig hem tomhänt. Så egentligen vill jag helst krypa ner bland täcken med varm choklad och lite "Du behöver inte vara perfekt". Jättebra bok om en vill kunna rättfärdiga en lat kväll. Fast en sådan hade jag ju igår. Så det är väl bara att ta tag i eländet. Freud är ju ändå lite rolig att läsa om.

Ha en fin kväll.

David Sandström Overdrive – These Are The Days

måndag 8 februari 2010

I honestly love you

Helgen har varit absolut perfekt och då har jag inte ens haft en tanke på att sätta mig vid datorn och blogga. Eller ens uppdatera status på facebook. Jag har varit med finaste och firat en försenad årsdag i en hel helg.
Torsdagkvällen spenderade vi i sängen, åt sorbet och såg film. Under fredagen sågs vi inte förrän på kvällen då han bjöd mig på en trerättersmiddag (grekiskt) och efter tre timmar av skratt, mys och mängder mat gick vi hand i hand hem genom snön för att sedan värma oss under tjocka täcken när vi kom tillbaka hem till mig. Lördagsmorgonen vaknade vi tidigt men hade kuddkrig, småpratade och myste istället för att kliva upp direkt. Vi tog oss ut och handlade mitt på dagen och lagade sedan en fantastisk middag tillsammans (fårostgratinerad fläskfilé, blandsallad och vitlöksbröd). Jag blir så hemskt lätt trött numera så vi lade oss i sängen och han strök mig över håret och omfamnade mig tills jag somnade. En timme senare väckte han mig och då var det dags att bli lite fin inför kvällens konsert, Hästpojken. Trots att vi båda inte är några fans eller gillar konserter så värst, hade vi en underbar kväll. Mycket skratt (hästar som bajsar på borden, popdansen, musikesteter, hästarhästarhästar) och kramar. Medan alla andra stod och hoppade framför bandet rockade vi loss på sidan om och dansade istället för att tafsa på sångaren. Popdansen var återkommande.
Söndagen fylldes av vemod inför det stundande avskedet och slitningarna i hjärtat har nog inte gått över än. Men det är väl bara att bita ihop, för livet kommer vara fyllt av avsked oavsett om en vill det eller inte.

Just nu längtar jag efter hans varma famn och lyssnar på låten som blivit det senaste tillskottet på våran playlist. Hästpojken – Medan vi faller



Present! Underst är en samling av vad jag fick, trots att det är hans födelsedag som också skulle firas. Men han verkade glad över klockan i alla fall. : )

tisdag 2 februari 2010

Ny vänner är som nya skor, man går bäst med de gamla

Den här dagen har faktiskt inte varit så himla dum, trots för lite sömn och mycket att göra. Att inte ha den sedvanliga formlektion-ångesten hjälpte en hel del. Snart är det dags för pillergöra för att göra Audrey Hepburns ansikte på ett glasfat. uuuuh. Jag tänkte försöka klura ut en grej till bilduppgiften också. Inte för att jag måste just precis nu, men det vore nice att göra något fint för en gångs skull. Nej idag måste jag plugga lite historia (trots att provet är en vecka bort, lite framförhållning har aldrig skadat...) och städa lägenheten.
Men jag belönar mig själv med ett nytt avsnitt Nip/Tuck och fruktsallad först. ;D

För en kompis som ska på bröllop i helgen har jag fotat tre klänningar som kan passa tillfället, då det svarta hålet i hennes garderob inte verkar ge resultat.
Alla är storlek small, men jag tycker de är rätt stora. Utom den rutiga, den är size 0, eller storlek 30. så typ xxs eller något sånt. Fast det tror jag inte på, egentligen.



Allison Paige – The End Of The World

Jag saknar Oscar.

söndag 27 december 2009

Våtmarker

Läste just ut Duktighetsfällan och Våtmarker. Har snart läst halva Jag är kvar hos er. Skönt att ta det lugnt för ett slag.
Våtmarker av Charlotte Roche var helt fantastisk. Vedervärdig. Äcklande. Verkligen rynka-på-näsan-må-illa-bok. Men så fantastiskt rolig och provocerande! Jag tänkte välja den till boken vi ska analysera till svenska-kursen. Har ju läst några stycken men ingen har varit tillräckligt bra för att jag ska orka tänka på det något mer efter att ha avslutat sista kapitlet. Den här vill jag bara citera massor ur och prata om! SÅ BRA.
Den handlar då om Helen som måste opereras efter att ett skärsår från en intimrakning har blivit infekterat, och kirurgen passar på att ta bort hennes hemorrojder också. Boken handlar om hennes sjukhusvistelse och när hon tänker tillbaka på gamla historier och hur hon ser på saker osv. Underhållning på hög nivå.

Bläddrar planlöst i den och citerar den sida jag slumpvis stannar på:
"Jag lägger helt enkelt påsen ovanpå och trycker till den lite så att den klibbar fast mot bitarna. Pizzakartonglocket med bitar och påsar lägger jag på mitt plåtskåp. Fingrarna är helt blodiga och hala. Torka av på sängen? Det skulle svina ner rejält. Inte heller på änglasärken. Samma svineri. Hm. Nåja. Det är ju bitar från min kropp. Även om de var inflammerade. Jag slickar helt enkelt av fingrarna, ett efter ett. Jag blir alltid väldigt stolt när jag kommer på sådana idéer."

Men nu ska jag fortsätta läsa om flickor med hjärntumörer och lyssna på musik. Återupptäcker gammal musik, så det blir lite Bright Eyes och Regina Spektor.

Regina Spektor – Samson
Bright Eyes – Haligh, Haligh, a Lie, Haligh